{"id":1085,"date":"2017-05-31T13:25:37","date_gmt":"2017-05-31T13:25:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/?p=1085"},"modified":"2017-05-31T13:25:37","modified_gmt":"2017-05-31T13:25:37","slug":"sibutramin-och-dess-magi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/sibutramin-och-dess-magi\/","title":{"rendered":"Sibutramin och dess magi"},"content":{"rendered":"<p>Jag har lovat att efter mina artiklar om marknaden att f\u00f6rs\u00f6ka skriva en artikel i veckan. Jag har nu t\u00e4nkt att skriva n\u00e5gra artiklar kring medicinska preparat som ofta s\u00e4ljs p\u00e5 v\u00e5ran marknad.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Ett \u00e4mne som jag vill b\u00f6rja med \u00e4r Sibutramin.<\/p>\n<p>M\u00e5nga som k\u00f6per detta preparat \u00e4r kvinnor som vill f\u00e5 snabba resultat till sommaren och b\u00f6rjar med detta medicinska medel bara n\u00e5gra f\u00e5 veckor innan dom vill vara i form precis som att detta skulle vara ett mirakel piller som tar bort precis all hunger och g\u00f6r s\u00e5 att du kan leva p\u00e5 luft och vatten och\u00a0 trotts det fungera precis som vanligt.<\/p>\n<p>Tyv\u00e4rr s\u00e5 fungerar det inte riktigt s\u00e5.<\/p>\n<p>Om vi googlar l\u00e4kemedlet Sibutramin s\u00e5 f\u00e5r vi ganska snabbt upp en hel del vettig information och den informationen kan ge oss precis det\u00a0 som vi beh\u00f6ver.<\/p>\n<p>\u00c4mnet h\u00e4mmar \u00e5terupptaget av noradrenalin, serotonin och dopamin\u00e5terupptag. Effekten \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r delvis snarlik den hos antidepressiva l\u00e4kemedel som venlafaxin och citalopram. Ett varunamn f\u00f6r substansen \u00e4r Reductil.<\/p>\n<p><strong>D\u00e5 kan vi fr\u00e5ga oss vad \u00e4r Noradrenalin?<\/strong><\/p>\n<p>Noradrenalin, summaformel C8H11NO3, \u00e4r en signalsubstans, men \u00e4ven ett blodburet hormon. Det \u00e4r dessutom ett f\u00f6rstadium till adrenalin, vilket antyds i namnet. Noradrenalin \u00e4r en form av katekolamin. Det \u00e4r den viktigaste neurotransmittorn i det sympatiska nervsystemet, och r\u00e4knas som ett stresshormon eftersom det ing\u00e5r i stressaxeln.<\/p>\n<p>Noradrenalin bildas genom att enzymet dopamin-beta-hydroxylas hydroxylerar dopamin. Syntesen sker framf\u00f6r allt i neuroendokrina celler i binjurem\u00e4rgen,[1] men ocks\u00e5 i en k\u00e4rna i hj\u00e4rnstammen, locus coeruleus och tegmentum. Enzymet som noradrenalinsyntesen \u00e4r beroende av, bildas av bl.a. koppar, och askorbat.<br \/>\nDet noradrenalin som bildas i binjurem\u00e4rgen kan antingen ombildas till adrenalin, eller in s\u00f6ndras i blodet och fungera som hormon n\u00e4r det f\u00e4ster p\u00e5 adrenerga receptorer i m\u00e5lceller, huvudsakligen i sympatiska nervsystemet. Det noradrenalin som bildas i locus coeruleus och tegmentum kommer i st\u00e4llet att verka i det s\u00e5 kallade noradrenerga systemet, vilket \u00e4r ett system i centrala nervsystemet.<\/p>\n<p>Det uts\u00f6ndras bland annat i betydligt mindre m\u00e4ngd \u00e4n adrenalin fr\u00e5n binjurem\u00e4rgen, men \u00e4r den viktigaste neurotransmittorn i det sympatiska nervsystemet. Sympatiska nerver som g\u00e5r fr\u00e5n centrala nervsystemet till hj\u00e4rta, blodk\u00e4rl, njurar och andra organ anv\u00e4nder noradrenalin som signalsubstans.<br \/>\nUts\u00f6ndring av noradrenalin sker vid flykt- och kamprespons (fight or flight).<\/p>\n<p><strong>Ok d\u00e5 har vi f\u00e5tt lite mer information kring vad Sibutramin g\u00f6r f\u00f6r n\u00e5got&#8230;<\/strong><\/p>\n<p><strong>Men vad \u00e4r Serotonin?<\/strong><\/p>\n<p>Serotonin (C10H12N2O) eller 5-HT \u00e4r en kroppsegen (endogen) biogen monoamin som verkar i nervsystemet.<br \/>\nBakterier anv\u00e4nder aminosyran tryptofan som referens f\u00f6r k\u00e4nna av tillg\u00e5ngen p\u00e5 aminosyror.N\u00e4r djurens f\u00f6reg\u00e5ngare blev flercelliga beh\u00f6vde de ett system med b\u00e4ttre precision. Eftersom tryptofan bryts ned till serotonin i kroppen b\u00f6rjade de anv\u00e4nda serotonin som signalsubstans f\u00f6r att indikera n\u00e4ringstillg\u00e5ngen. Serotonin ger en betydligt b\u00e4ttre bild av n\u00e4ringstillg\u00e5ngen i kroppen \u00f6ver tid \u00e4n att de individuella cellerna enbart k\u00e4nner av koncentrationen tryptofan h\u00e4r och nu.<\/p>\n<p>Ca 90 % av m\u00e4nniskans serotonin finns i mag-tarmkanalen d\u00e4r det reglerar tarmr\u00f6relser.Resten anv\u00e4nds i huvudsak som m\u00e4ttnadssignal i hj\u00e4rnan och som tillv\u00e4xtsignal i kroppen. Blodpl\u00e4ttar kan exempelvis uts\u00f6ndra det vid skada f\u00f6r att stimulera reparation.<\/p>\n<p>\u00c4ven om signalsubstansens ursprungliga syfte var att sprida budskapet i kroppen om djuret befinner sig i en n\u00e4ringsrik eller n\u00e4ringsfattig milj\u00f6 s\u00e5 anv\u00e4nder djur med avancerade nervsystem serotonin generellt till att indikera f\u00f6r kroppen om djuret befinner sig i en gynnsam eller ogynnsam milj\u00f6. Exempelvis p\u00e5verkas serotoninkoncentrationen i nervsystemet hos leddjur och ryggradsdjur av djurets sociala status. N\u00e4r ett djur blir m\u00e4tt eller vinner revirstrider h\u00f6js serotoninniv\u00e5n i det tillf\u00e4lligt. Om detta sker upprepade g\u00e5nger under l\u00e4ngre tid sker en anpassning i nervsystemet s\u00e5 att proportionerna mellan olika serotoninreceptorer f\u00f6r\u00e4ndras. Eftersom serotoninreceptorerna har olika effekt p\u00e5 djurets aggressivitet och k\u00f6nsdrift kan serotonin anpassa djurets beteende till dess sociala status.<\/p>\n<p>S\u00e5v\u00e4l deprimerade m\u00e4nniskor som undern\u00e4rda rundmaskar uppfattar att de befinner sig i en ogynnsam milj\u00f6, men genom att behandla dem med serotoninh\u00f6jande antidepressiva l\u00e4kemedel kan man f\u00e5 dem att bete sig som om de befann sig i en gynnsam milj\u00f6. Detta \u00e4r dock inte odelat positivt eftersom m\u00e4nniskor med h\u00f6gre serotoninniv\u00e5er har l\u00e4ttare att acceptera or\u00e4ttvisa \u00f6verenskommelser och maskarna sl\u00f6sar energi p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6r\u00f6ka sig ist\u00e4llet f\u00f6r att leta efter f\u00f6dok\u00e4llor i en n\u00e4ringsfattig milj\u00f6.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>D\u00e5 vet vi vad Serotonin \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got och vill ni f\u00f6rdjupa er \u00e4nnu mera s\u00e5 kan jag rekommendera pubmed.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Vad \u00e4r d\u00e5 Dopamin?<\/strong><\/p>\n<p>Dopamin f\u00f6rekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar motorik, vakenhet, gl\u00e4dje, entusiasm, uppm\u00e4rksamhet och motivation.<br \/>\nDopaminet har effekter p\u00e5 centrala nervsystemet, vilket \u00e4r dess mest k\u00e4nda verkningsomr\u00e5de. Det har emellertid ocks\u00e5 andra viktiga fysiologiska funktioner. I njurarna reglerar det saltbalansen och d\u00e4rmed blodtrycket. Diet med lite salt nedreglerar omvandlingen till dopamin i njurarna, vilket s\u00e4nker blodtrycket, medan diet med mycket salt \u00f6kar produktionen av dopamin i njurarna vilket \u00f6kar blodtrycket. I njurarna finns dessutom dopaminreceptorer. \u00d6kad aktivitet p\u00e5 dessa receptorer \u00f6kar uts\u00f6ndringen av salt i urinen. Dopaminet spelar d\u00e4rmed roll vid h\u00f6gt blodtryck.Dopamin som l\u00e4kemedel \u00f6kar hj\u00e4rtfrekvensen, med \u00f6kad risk f\u00f6r takykardi, samt \u00f6kar vasokonstriktionen och blodtrycket. Den \u00f6kade vasokonstriktionen kan yttra sig i g\u00e5shud och ge f\u00f6rstorade pupillrar.Effekten av dopamin \u00e4r dock dosrelaterad. Vid mycket l\u00e5g dosering kan dopamin ge hypotension, vasodilation och \u00f6kad m\u00e4ngd urin (polyuri). Medelh\u00f6g dos f\u00e5r effekt p\u00e5 de betaadrenerga receptorerna vilket \u00f6kar pulsen och (vanligen endast det systoliska) blodtrycket. Vid mycket h\u00f6g dos intr\u00e4ffar vasokonstriktion genom effekt p\u00e5 de alfaadrenerna receptorerna, vilket vanligen f\u00f6rst m\u00e4rks i det muskuloskeletala systemet och genom en \u00f6kning av b\u00e5de det systoliska och diastoliska blodtrycket.[8] Dopamin binder under normala f\u00f6rh\u00e5llanden ocks\u00e5 till dopaminreceptorer i hj\u00e4rtat som finns i endokardiet, myokardiet och epikardiet.<\/p>\n<p><strong>Dopaminet och sjukdomar<\/strong><\/p>\n<p>\u00d6verskott p\u00e5 dopamin i vissa delar av hj\u00e4rnan har tidigare kopplats samman med schizofreni (dopaminhypotesen), det gav uppst\u00e5nd till &#8220;D2-teorin&#8221;, att personer med schizofreni har h\u00f6gre antal av D2 receptorer i striatum. Men forskning har hittills inte kunnat visa p\u00e5 n\u00e5got samband samt att en del antipsykotiska som faktiskt h\u00f6jer antal D2 receptorer (som inte blockerar D2 receptorer som vissa andra l\u00e4kemedel mot schizofreni g\u00f6r) \u00e4nd\u00e5 fungerar f\u00f6r att f\u00e5 folk friska vid schizofreni, detta ses med aripiprazol. Klozapin har svag blockering av dopaminet D2, cirka 40 %, enligt uppgift skulle 70% kr\u00e4vas, \u00e4nd\u00e5 \u00e4r klozapin det neuroleptika som har b\u00e4st effekt mot psykoser.<br \/>\nF\u00f6r\u00e4ndringar i dopamink\u00e4nsligheten kan ses vid psykopati.<br \/>\nUnderskott kan yttra sig i Parkinsons sjukdom, rastl\u00f6sa ben, depression, likgiltighet, uppm\u00e4rksamhetssv\u00e5righeter och ADHD.<\/p>\n<p>Dopaminerga agonister och antagonister verkar p\u00e5verka proopiomelanokortinets mRNA. S\u00e4nkt aktivitet p\u00e5 D2-receptorn, m\u00e4tt i tillv\u00e4xthormonets respons p\u00e5 dopaminagonister, hos deprimerade patienter, korrelerar troligen med sj\u00e4lvmordsrisk, dock inte med huruvida sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6ken faktiskt hade d\u00f6dlig utg\u00e5ng. Dopaminaktiviteten h\u00e4nger i s\u00e5 fall samman med aggressioner som riktar sig mot individen sj\u00e4lv (sj\u00e4lvskadebeteende). \u00c4ven personer som inte \u00e4r deprimerade har en liknande korrelation mellan s\u00e4nkt D2-aktivitet och sj\u00e4lvmordsben\u00e4genhet.En svensk studie har dock h\u00e4vdat att det visserligen f\u00f6rekommer en uppenbar f\u00f6r\u00e4ndrad dopaminers funktion i hypotalamus och cortex vid sj\u00e4lvmord, men att detta kan bero p\u00e5 sj\u00e4lvmordets tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt.<br \/>\nDopamin uts\u00f6ndras i reaktion p\u00e5 kortisol under stress, vilket leder till att stress g\u00f6r personer mer vakna, stimulerade, fokuserade, motiverade och alerta. Dessa effekter har bara pulsatilt dopamin under kortvarig stimulans; under l\u00e5ngvarig stress s\u00e4nks dopaminreceptorernas k\u00e4nslighet vilket ger motsatt effekt, personen blir dysforisk, dissociativ och deprimerad.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Nu kan vi s\u00e4ga att ni har f\u00e5tt lite mer k\u00f6tt p\u00e5 benen g\u00e4llande vad Sibutramin(Reductil) \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got.<br \/>\nJag har m\u00e4rkt att det r\u00e5der en enormt stor \u201dGym Science\u201d som s\u00e4ger att Redcutil \u00e4r ett mirakel piller som tar bort all hunger.. Riktigt s\u00e5 enkelt \u00e4r det inte. Jag hoppas att denna artikel f\u00e5r er att vilja l\u00e4sa p\u00e5 lite mer om detta preparat innan ni v\u00e4ljer att f\u00f6rt\u00e4ra det.<\/p>\n<p>Jag vet mycket v\u00e4l att mycket av informationen som \u00e4r skriven h\u00e4r kommer ifr\u00e5n google, men det \u00e4r d\u00e4r man tar information i dagens samh\u00e4lle.<\/p>\n<p>Mvh<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag har lovat att efter mina artiklar om marknaden att f\u00f6rs\u00f6ka skriva en artikel i veckan. Jag har nu t\u00e4nkt att skriva n\u00e5gra artiklar kring medicinska preparat som ofta s\u00e4ljs p\u00e5 v\u00e5ran marknad. &nbsp; Ett \u00e4mne som jag vill b\u00f6rja med \u00e4r Sibutramin. M\u00e5nga som k\u00f6per detta preparat \u00e4r kvinnor som vill f\u00e5 snabba resultat [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1086,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4,7],"tags":[],"class_list":["post-1085","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklarnyheter","category-steroid-profiler"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1085","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1085"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1085\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1087,"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1085\/revisions\/1087"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1086"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1085"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1085"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.body-mass.org\/portal\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1085"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}