En m\u00e4ttad fettsyra \u00e4r rak i sin kemiska struktur. M\u00e4ttat fett \u00e4r h\u00e5rt i rumstemperatur om det inte blandas ut med vatten (gr\u00e4dde). Tack vare att den inte har n\u00e5gra dubbelbindningar oxiderar den inte s\u00e5 l\u00e4tt. Man s\u00e4ger att m\u00e4ttat fett \u00e4r stabilt. M\u00e4ttade fettsyror dominerar i livsmedel fr\u00e5n djurriket, det vill s\u00e4ga k\u00f6tt, \u00e4gg och mejeriprodukter. Det finns tv\u00e5 vegetabiliska k\u00e4llor med h\u00f6g andel m\u00e4ttade fettsyror och dessa \u00e4r kokosolja och palmolja.<\/p>\n
Enkelom\u00e4ttat fett har en dubbelbindning som g\u00f6r den mindre stabil och t\u00e5lig f\u00f6r v\u00e4rme och tryck. Enkelom\u00e4ttat fett \u00e4r flytande i rumstemperatur. Flerom\u00e4ttat fett, omega-3-familjen och omega-6-familjen har minst tv\u00e5 dubbelbindningar, \u00e4r v\u00e4ldigt k\u00e4nsliga f\u00f6r v\u00e4rme och tryck. Om\u00e4ttade fettsyror oxiderar (reagerar med syre) s\u00e5ledes mycket l\u00e4ttare \u00e4n m\u00e4ttat fett. M\u00e4ttade, enkelom\u00e4ttade och flerom\u00e4ttade fettsyror f\u00f6rekommer alla i naturen och har alltid funnits i m\u00e4nniskans naturliga kost. Du m\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r bra av att \u00e4ta en variation av dessa naturliga fettsyror s\u00e5 l\u00e4nge de finns i mat av bra kvalitet.
\nDet b\u00f6r p\u00e5pekas att det inte finns n\u00e5got vetenskapligt st\u00f6d f\u00f6r att m\u00e4ttat fett i maten \u00f6kar risken f\u00f6r hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar (1, 2), men d\u00e4remot finns det bevis f\u00f6r att \u00f6kad m\u00e4ngd m\u00e4ttat fett i blodet \u00f6kar risken f\u00f6r hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar (3, 4) inklusive diabetes (5, 6). Studier har visat att en l\u00e5gkolhydratkost med mycket fett minskar cirkulerande m\u00e4ttat fett i blodet (7, 8 ).<\/p>\n
Socker och snabbsm\u00e4lt st\u00e4rkelse kan vi m\u00e4nniskor inte \u00e4ta i n\u00e5gra st\u00f6rre m\u00e4ngder. Blodsockerreglering \u00e4r h\u00f6gst prioriterat i kroppen. F\u00f6r att inte blodsockret ska skena n\u00e4r du \u00e4ter en st\u00f6rre m\u00e4ngd kolhydrater, finns det 3 v\u00e4gar att g\u00e5.
\nF\u00f6r det f\u00f6rsta kan cellerna ta hand om blodsockret och f\u00f6rbr\u00e4nna det som energi, men om du inte tr\u00e4nar f\u00f6r stunden har inte dina muskelceller ett s\u00e4rskilt stort behov f\u00f6r dessa kolhydrater.
\nF\u00f6r det andra kan blodsockret lagras in som glykogen i levern och musklerna, men om du st\u00e4ndigt matar kroppen med kolhydrater kommer dessa glykogenlager att vara v\u00e4lfyllda.<\/p>\n
Den tredje och sista utv\u00e4gen f\u00f6r en stor m\u00e4ngd blodsocker \u00e4r att omvandlas till fett i levern. Till st\u00f6rsta del omvandlas glukos till den m\u00e4ttade fettsyran palmitinsyra som sedan sl\u00e4pps ut i blodet i form av triglycerider i VLDL. Och detta \u00e4r anledningen, som tidigare n\u00e4mnts, att den sockerdrivne personen som \u00e4ter stora m\u00e4ngder kolhydrater har h\u00f6gre v\u00e4rde p\u00e5 triglycerider och m\u00e4ttade fettsyror i blodet \u00e4n den fettdrivne l\u00e5gkolhydrat\u00e4taren.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4ttade fettsyror kan dessa skifta mycket i l\u00e4ngd. Kortare m\u00e4ttade fettsyror som inneh\u00e5ller 4-6 kolatomer kan kroppen l\u00e4ttare f\u00f6rbr\u00e4nna (exempelvis butyrinsyra i sm\u00f6r), liksom medell\u00e5nga kedjor p\u00e5 7-12 kolatomer. Dessa medell\u00e5nga fettsyror \u00e4r ocks\u00e5 relativt fettl\u00f6sliga och stimulerar fettf\u00f6rbr\u00e4nning och ketontillverkning i kroppen. L\u00e4ngre m\u00e4ttade fettsyror med 16-20 kolatomer f\u00f6redrar kroppen att lagra i underhudsfettet tillsammans med enkelom\u00e4ttat fett. \u00c4r din kropp p\u00e5 fettdrift kan du f\u00f6rbr\u00e4nna samtliga fettsyror effektivt, men p\u00e5 sockerdrift verkar det som att l\u00e4ngre m\u00e4ttade fettsyror f\u00f6rbr\u00e4nns sv\u00e5rare.
\nReferenser<\/p>\n
1) Jakobsen MU, O\u2019Reilly EJ, Heitmann BL, Pereira MA, B\u00e4lter K, Fraser GE, Goldbourt U, Hallmans G, Knekt P, Liu S, Pietinen P, Spiegelman D, Stevens J, Virtamo J, Willett WC, Ascherio A. Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies. Am J Clin Nutr. 2009 May;89(5):1425-32. Epub 2009 Feb 11.
\n2) Siri-Tarino PW, Sun Q, Hu FB, Krauss RM. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 Mar;91(3):535-46. Epub 2010 Jan 13.
\n3) Wang L, Folsom AR, Eckfeldt JH. Plasma fatty acid composition and incidence of coronary heart disease in middle aged adults: the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) Study. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2003 Oct;13(5):256-66.
\n4) Yamagishi K, Iso H, Yatsuya H, Tanabe N, Date C, Kikuchi S, Yamamoto A, Inaba Y, Tamakoshi A; JACC Study Group. Dietary intake of saturated fatty acids and mortality from cardiovascular disease in Japanese: the Japan Collaborative Cohort Study for Evaluation of Cancer Risk (JACC) Study. Am J Clin Nutr. 2010 Oct;92(4):759-65. Epub 2010 Aug 4.
\n5) Wang L, Folsom AR, Zheng ZJ, Pankow JS, Eckfeldt JH; ARIC Study Investigators. Plasma fatty acid composition and incidence of diabetes in middle-aged adults: the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) Study. Am J Clin Nutr. 2003 Jul;78(1):91-8.
\n6) Warensj\u00f6 E, Ris\u00e9rus U, Vessby B. Fatty acid composition of serum lipids predicts the development of the metabolic syndrome in men. Diabetologia. 2005 Oct;48(10):1999-2005. Epub 2005 Aug 13.
\n7) Forsythe CE, Phinney SD, Fernandez ML, Quann EE, Wood RJ, Bibus DM, Kraemer WJ, Feinman RD, Volek JS. Comparison of low fat and low carbohydrate diets on circulating fatty acid composition and markers of inflammation. Lipids. 2008 Jan;43(1):65-77. Epub 2007 Nov 29.
\n8 ) Forsythe CE, Phinney SD, Feinman RD, Volk BM, Freidenreich D, Quann E, Ballard K, Puglisi MJ, Maresh CM, Kraemer WJ, Bibus DM, Fernandez ML, Volek JS. Limited effect of dietary saturated fat on plasma saturated fat in the context of a low carbohydrate diet. Lipids. 2010 Oct;45(10):947-62. Epub 2010 Sep 7.<\/p>\n